|
Lång-Kristoffer var född
omkring 1593 i Rantasalmi, Finland.
Kom till Sverige på tidigt 1600-tal.
Kristoffer var driftig.
På många sätt. Bla kan följande nämnas.
Han tog upp Västra Sundsjön 1617-18 och byggde bostad åt familjen, det blev
under årens lopp 12 barn i huset. 12 barn finns i vissa anteckningar medan
upp till 19 har visats i andra. Var gift två gånger, den andra med en änka
så några barn kommer med henne in i familjen.
Gårdens placering följde enl legenden efter en lyckad älgjakt på platsen.
Han startade Motjärnshyttan tillsammans med Mats Filipsson i början av
1640-talet.
Jagade björn och fick ut skotttpengar för 10 st åren 1648-51.
Han var enl dokument finnelänsman i Sundsjön 1645.
Han flyttade gränslinjen mellan ”Phillipstads bärgslagh och Älfwdahln” för
att utöka sina ägor och följden blev att familjen vräktes från gården 1683.
Men det är väl ändå hans
söner som ställt till det mest för släkten.
Hans Stod vid ting 1662 för
att ha huggit Jon Hansson i Grundsiön: "ett hugg i hufvudet medh een yx,
hwilkett således ähr tillkommit att Jon med sin moder kom enär Hans skulle
afresa och badh Hans om tobak, dädh hann honom gaf och sadhe kiöp nu Du een
kanna öhl, då Jon swarar kiöp Du och förde på Hans. Hans förde på honom
igienn. Hans tillståår sigh med yxann skurritt Jon i hufvudett och Jon sedan
hann vr skadd kallat honom tiuf och skälm och gruveligen svuritt och dädh
vittnade och Håkann Svensson uthom vittnade Håkan enär Hans högg till Jon,
togh Jons Modher emot yxeskaftet mitt i handsgrepett att hon klagar sigh ej
kann röra handen sigh till nytto".
Erik dömdes av Göta Hovrätt 1667 till döden efter
att ha misshandlat sin fru till döds. Erik blev halshuggen, parterad och
steglad 1667. I domen står det "dråp som var gjort med vilja".
Kristoffer skall vid Göta Hovrätt 1670 blivit "dömd pga
hemfridsbrott att mista sin högra hand, som skall uppsättas på en påle vid
rättarplatsen. Han skall betala för sveda och värk 30 daler smt och lön till
barberaren, böta 20 mark för fullsår och 7 utslagna tänder, samt 12 mark för
lytet och 20 mark för såramål. Hans egendom skall gå till skövling" (det var
ett sk edsöresbrott).
Hustrun får 1/3 av egendomen.
Sedan finns det en
anteckning från 1888 som ännu lever kvar i historien om en son till
Kristoffer:
"Med faderns bifall och samtycke på vägen till en sved å Grytsjöfjället,
skjutit ihjäl sin äldre broder Petter, varefter mördaren rymt över till
Finland".
Nutida forskning pekar ut en son till Kristoffer Tomasson, den andre
beryktade Kristoffer i Värmland, som mördaren.
Barnen och även barnbarnen har sedan stått för tinget för stölder,
skadegörelse, bråk om testamentet efter Lång-Kristoffer som gav andra
hustrun förmåner, bråk mellan bröderna om arvsskiftet, bråk om häradsgränsen
och gränsmarkeringar, bråk med Uddeholmbolaget om skogsrätter mm mm.
Givetvis är en man som
Lång-Kristoffer föremål för spekulationer och historieskrivning.
Bl.a. kan man finna dessa rader nedtecknade:
En silvergruva ska finnas i Gumhöjden men är inte funnen. Kristoffer ska ha
smitt egna silvermynt i sin hytta, mynt som ska ha använts som betalning av
böter vid nåt av alla de ting som han varit inställd till.
Vid Sundsjön ska Björnskallstallen ha stått. Där satt 12 björnskallar
fastsatta med träkilar. Trädet höggs ner 1827 och man ska då ha funnit ett
kolfat fullt med björnskallar.
Kristoffer ska ha skjutit ett 50-tal björnar.
På den gård där han bott lär det finnas 365 stenrösen.
När Pål Hakkarainen slog sig ned i Nain tyckte Kristoffer att han kom för
nära och försökte döda honom, men lyckades inte.
Enl Arne Östman dör
Lång-Kristoffer i Sundsjön vintern/våren 1663.
Om det finska efternamnet
är Honkainen eller Huvuinen är omtvistat.
Detta gör att forskare i dag inte har full koll på allt som skrivits.
Vissa för också en obevisbar kamp om namnet.
Flertalet, inkl jag själv, använder numera inget av de finska efternamnen
utan säger kort och gott Lång-Kristoffer Jönsson.
I något fall har jag sett nån som använt namnet Huvuinen-Honkainen, båda
alltså, och hävdat sin rätt.
Men historien om namnen är för lång att ta upp på nåt så futtigt ställe som
internet, hela världens informationsfält ;-)
Kan det vara så att fler än vi nutida
ättlingar o intresserade lurats genom århundraden.
Att det som i fallet med sonen som ska mördat sin bror är helt fel.
Kanske tillskrivs Kristoffer bragder o oförrätter från två personer?
Att det är därför han hunnit med så mycket?
Att det är därför historien lever vidare utan att mattas.
Liksom historien om haren och sköldpaddan?
Jag planerar att skriv mer men just
finns inte tid till det...
Så jag återkommer i ämnet.
Vill du läsa mer …
"Lång-Kristoffer" av Jol Strand 1939.
Arne Östmans uppsats om Lång-Kristoffer Det svedjefinska kulturarvet.
"Lång-Kristoffer" av Arne Östman 2002.
Dessa böcker kan köpas på
Finnkulturcentrum i Torsby,
eller via
Sällskapet Gustavaforskning i Gustavsfors.
|
